Warning: Use of undefined constant hmt_meta_description - assumed 'hmt_meta_description' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 53
Warning: Use of undefined constant hmt_meta_keywords - assumed 'hmt_meta_keywords' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 57 Webbstatistiksystem.se - presenterar nyheter och information om webbstatistiksystem och webbanalys - presenterar nyheter och information om webbstatistiksystem och webbanalys - Webbstatistiksystem.se Warning: Use of undefined constant hmt_head_scripts - assumed 'hmt_head_scripts' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 132
Warning: Use of undefined constant hmt_preset_mode_activated - assumed 'hmt_preset_mode_activated' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 169
Warning: Use of undefined constant hmt_logo_url - assumed 'hmt_logo_url' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 211
Warning: Use of undefined constant hmt_show_title_and_tagline - assumed 'hmt_show_title_and_tagline' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 224
Warning: Use of undefined constant hmt_exclude_pages - assumed 'hmt_exclude_pages' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 272
Warning: Use of undefined constant hmt_exclude_categories - assumed 'hmt_exclude_categories' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/header.php on line 312
Warning: Use of undefined constant hmt_featured - assumed 'hmt_featured' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /var/www/webbstatistiksystem.se/public_html/wp-content/themes/heatmap-adsense-theme/index.php on line 44
I förra artikeln Webbanalys – hur du hittar svaren (del 2) gick vi igenom de olika menyerna. I den här artikeln ska vi berätta var du kan hitta svaren på 10 vanliga webbanalysfrågor.
Som vi belyst i tidigare artiklar är det viktiga att man ställer sig frågor och sätter sig in i den som behöver svar på webbanalysfrågans situation. Om jag vill nå rätt besökare/kunder måste jag tänka som mina besökare/kunder.
Vad är det de efterfrågar? Vad förväntar de sig av min site? Syns jag i de kanaler mina kunder finns i?
Man måste leta efter sambanden mellan de små och stora målen. De små målen ska leda till de stora. Läs mer om målens betydelse i artikeln Webbanalys – hur du hittar svaren (del 1).
Under Audience kan du bl a hitta information om ålder, kön,
geografiskt läge, vilka typer av enhet de besökte siten med och om de är nya
eller återkommande besökare.
2. Hur ser jag om mina besökare klickar på mina annonser?
Bounce rate betyder att besökaren har varit inne på endast en sida och sedan lämnat siten. Många bedömer direkt en bounce som något negativt, men här ska man tänka efter. Om besökaren kommer till en sida som ger den all den information den behöver och sedan lämnar siten. Är det något negativt? Vi ska också komma ihåg att en session varar 30 minuter, vilket innebär att besökare kan vara på den sidan länge innan den lämnar den. Om sidan har objekt som besökaren kan interagera med, t ex ladda ner en pdf-fil, kan interaktionen med hjälp av extra-mätning göra så att det inte räknas som bounce. Kunden har gjort något precis som om de hade besökt en ny sida. Du ser din bounce rate bl a i menyn Behaviour >Overview.
Genom att lägga till extra-mätning kan man få ut mer information om besökaren har varit aktiv på sidan. Har besökaren gjort något på sidan, som vi har satt extra-mätning på, får Google Analytics ytterligare signaler och då räknas inte besöket längre som en bounce.
4. Hur ser jag att besökaren inte lämnat kassan innan de genomfört köpet?
Om de olika stegen kunden tar på väg till ett avslutande köp gör att url-adressen byts, t ex en produkt lagd i varukorgen: www.abcforetag.se/produktkorg, gå till kassan: www.abcforetag.se/kassa och avslutat köp: www.abcforetag.se/tack-for-kopet, så kan du se flödet tydligt under meny Goal >Goal Flow. Om din url-adress är densamma från det att besökaren lagt produkt i korg till det att de avslutar köpet måste man skapa s.k. virtuella sidvisningar. Mer om detta kan man läsa i http://webbstatistiksystem.se/sa-skapar-man-en-virtuell-sidvisning-i-google-analytics/.
5. Hur många besöker min webbplats och hur länge stannar de på varje sida?
Här kan du hitta svaren i två olika menyer. Antalet besökare på min webbplats hittar du i menyn Acquisition >Overview och kolumnen Users. Denna kolumn visar både nya besökare och de som besökt din site förut. Tiden de stannar på varje sida hittar du under menyn Behaviour >Site Content >All Pages och kolumnen Avg. Time on Page.
6. Hur ser jag om det kommer trafik från sociala medier?
Lockar dina sociala medie-kampanjer trafik? Under menyn Acquisition >Social >Network Referrals ser du hur mycket varje kanal lockar trafik till din site. Du hittar även denna information under Acquistion >All Traffic. Google Analytics är uppbyggt så att du hittar en del information under flera menyer.
7. Vilka sidor är populärast som landningsida respektive utgångssida?
Börjar besökaren på den sida du helst vill att de ska börja sitt besök på? Lämnar de siten på en sida du trodde skulle väcka mer intresse och få besökaren att läsa fler sidor? Menyn Behaviour undermenyerna Landing Pages respektive Exit Pages ger dig svaren på detta. De vanligaste start- och slutsidorna kan ge dig ledtrådar om vilket innehåll besökaren är intresserad av.
8. Hur rör sig besökaren på min site?
Vilka sidor besöker man efter man har besökt t ex startsidan? Under menyn Behaviour >Behaviour Flow ser du vilken sida besökaren gick till efter landningssidan. I rullisten, där det står Landing Page, kan du sedan byta dimension t ex till Medium och t ex se vilka sidor som besökts av de som kommit från organisk trafik eller vilka sidor som besökts av de som klickat på annonser.
9. Tar min site lång tid att ladda?
Prestandan för din site är enormt viktig ur många olika synvinklar. Är den för lång kommer det att påverka dina besök och, i slutänden, dina konverteringar. Hur snabb sidan är påverkar även din synlighet i externa sökmotorer. Googleanalyticsutbildning.se erbjuder mycket bra utbildningar inom sökordsoptimering, så kallad SEO. Det finns många sidor att undersöka/analysera sin laddningstid på, men även Google Analytics ger dig information om detta. Under menyn Behaviour >Site Speed >Overview ser du den genomsnittliga laddningstiden för din site, uppdelat på olika Browsers.
10. Mål
Eftersom vi har pratat mycket om mål handlar det avslutande tipset om mål i Google Analytics. För att kunna se detta måste du ha skapat ett mål. Detta görs i Admin >Property >Goal. Ett exempel skulle kunna vara att varje gång din besökare har köpt en produkt och tacksidan har kommit upp är url-adressen för tacksidan ett avslutat mål.
När du vill se hur många mål som genomförts ser du både under Conversions >Goals och under Acquisition >All traffic >Channels. I menyn Conversions har du en scrollist till vänster, där du kan välja att se olika mål. Under Acquasition har du scrollisten till höger i metrics-menyerna.
Som ni säkert börjar förstå finns det i det närmaste en outsinlig mängd information att få från Google Analytics. I den här artikeln har vi bara skrapat på ytan av alla möjligheter som finns i detta populära program. Vårt inledande tips, som vi nämnt tidigare, är att börja med målen och att ställa frågor så kommer du inleda ditt analysarbete i ”rätt ände”. Självklart behövs det kunskap för att bli en skicklig användare av Google Analytics, så utforska programmet så mycket ni kan. När man letar på internet finns det uppslag av kurser, men jag vill rekommendera er att gå in på https://googleanalyticsutbildning.se/ om ni söker erfarna och professionella kurser och workshops, både inom webbanalys, digital marknadsföring (SEM) och hur du förbättrar din ranking på de olika sökmotorerna (SEO).
I denna artikelserie har vi inte gått in på dimensions eller segment i Google Analytics. Kort kan sägas att med dimensions lägger man på mer information och med segment filtrerar man ut information, vilket kan göra svaren tydligare och dina analyser ännu vassare.
I förra artikeln Wegbbanalys – hur du hittar svaren (del 1) berättade vi om vikten av att börja i rätt ände och sätta upp mål och prioriterade nyckeltal innan man börjar sitt webbanalysarbete . I den här artikeln ska vi berätta hur du kan få vilken information du vill bara du ställer rätt frågor. Och att du har ”taggat” din site rätt (det vill säga implementerat den mätning du behöver för att kunna stödja ditt webbanalysarbete).
Taggarna är de som samlar in och levererar data till Google
Analytics, data som du sedan ger dig underlag för analys. Mycket kort beskrivet
är en tag ett stycke JavaScript-kod, som läggs in på ett specifikt ställe på
varje sida i din HTML-script för siten. Man kan antingen lägga in denna
Java-Script kod manuellt eller kan man ta hjälp av program som t ex Google Tag
Manager, som gör det automatiskt. Vi kommer berätta mer om Google Tag Manager i
en annan artikel. Känner du att du vill ha mer information direkt rekommenderar
jag en utbildning i Google Tag Manager https://googleanalyticsutbildning.se/workshops-google-analytics/matning-via-google-tag-manager-workshop/.
Google Analytics har placerat navigeringsmenyerna i vänsterkanten. De är kategoriserade i ett A-B-C-system och vi ska ge dig exempel en mängd viktig information du kan få från dessa menyer.
A – Acqusition – hur besökaren kommer till din site.
Vilka kanaler använder besökarna när de kommer till siten? Har de kommit via organiska kanaler som t ex Google, Bing eller Yahoo eller kanske kommit via betalda kanaler, som t ex att ha klickat på annons eller en länk från e-mailutskick? Här får du information om vilka sociala kanaler som genererat trafik eller vilka av dina kampanjer som lockar mest besökare.
Denna information är enormt viktig för att kartlägga vilka kanaler du ska satsa extra på. Om du får mycket besök via t ex organisk kanal som Bing kanske du ska börja annonsera där för att driva på ännu mer trafik. Du kan också se om du får önskad utdelningen på din betalda trafik. Här får du också mycket viktig sökinformation, om du använder verktyget Google Search Console och har kopplat det till Google Analytics. Då kan t ex se vilka söktermer som besökarna använder och vilken genomsnittlig ranking de olika söktermerna får i den organiska trafiken.
B – Behaviour – vad besökaren gör på din site.
Här hittar du information om vad besökaren gör på din site. Vilka sidor som har besökts mest, hur länge de har stannat på de olika sidorna eller hur länge hela besöket varade? Du kan även få information om vilka söktermer besökaren använder mest när de söker inne på din site?
När du vet dina besökares beteende på siten kan du se om ditt innehåll intresserar besökaren eller om du behöver justera layout för att göra det lättare för den att hitta på siten.
Ofta tittar man på mätvärdet bounce rate (översatt till avvisningsfrekvens på svenska) för att bedöma hur intressant eller, kanske rättare sagt, hur ointressant siten är för besökaren. Bounce rate innebär att besökaren har varit inne på endast en sida och sedan lämnat siten utan att besöka någon annan sida eller gjort något på den sidan, som att trycka på någon knapp eller dylikt.
C – Conversion – uppfyller besökaren dina mål?
Som vi nämnde tidigare ska man alltid sätta upp mål. Här kan
du mäta resultaten av dessa mål. Själva uppsättningen av målen gör man i
Admin-menyn. Vi kommer inte gå in, i detalj, på hur man sätter upp mål, men kan
kort nämna att man delar upp målen i fyra olika kategorier:
Destination: Man når en ny url-adress efter ett klick. Ett exempel kan vara ett avslutande klick kommer man till en tack-sida.
Duration: När man bestämmer att målet uppnås efter en viss tid, som att man t ex tillbringar mer än tre minuter på en blogg-sida.
Pages/Screen per session: Besökaren tittar på ett visst antal sidor per session. Målet uppnås om besökaren t ex går in på mer än fyra sidor per session.
Event: Besökaren triggar ett utvalt event. Detta kan t ex vara att besökaren trycker på en specifik knapp på sidan, som inte byter url-adress.
Med rätt uppsatta mål ser du tydligt att du är på rätt väg eller om du gör något fel. Ser du att du inte når upp till målen ska du börja ställa dig själv frågor om vad det kan bero på. Är det utseendet på siten? Kan det vara fel i script på sidan? Är det för att vi inte ligger tillräckligt högt i organiska sökningar? Behöver vi annonsera? De flesta svaren hittar du genom att analysera data i Google Analytics.
Audience och Real-Time
Slutligen har vi två minst lika viktiga menyer till, Audience och Real-Time.
Audience ger dig
information om vem besökaren är. Du kan bl a få information om ålder, kön,
geografisk placering och vilken typ av enhet som besökaren använder när de
besöker siten.
I menyn Real-Time kan du se vad besökaren gör just i den stund den är inne på siten. Har du t ex skapat en extramätning på ett event kan du se när besökaren aktiverar eventet.
I nästa artikel berättar vi om 10 vanliga frågor och var du hittar svar i Google Analytics.
1 comment Artikelförfattare:
Erik Nettelbrandt -
2019-02-27 kl 09:05
Besökarna kommer in på din site
och de börjar sina besök på olika sidor. De besöker olika antal sidor och
lämnar webbplatsen eller appen på olika sidor. De kommer in på vid olika tider
och besöker den från olika enheter.
Allt det här är ger oss ledtrådar som kan skapa enorma möjligheter för din site, om du analyserar dem på rätt sätt. Med denna artikel ska vi berätta varför du ska analysera data och analysera det på rätt sätt.
Börja med att sätta upp mål
Det absolut första du måste göra är att sätta upp mål med din site.
Om du har en blogg:
Hur många besökare vill du ha varje dag?
Vilken typ av besökare vill du helst nå?
Vill du att de läser mer än en av dina bloggar
på siten.
Om du driver en site för ecommerce:
Hur många köp vill du att besökarna gör varje
dag?
Vilka typer av varor/tjänster vill du helst att
de köper?
Når du rätt målgrupp?
Utan mål kommer du aldrig få
veta om du är på rätt väg, vad du gör rätt eller vad du gör fel.
Sätt upp två typer av mål; stora (macromål) och små mål (micromål). De stora är de övergripande affärsmålen för ditt företag, t ex ökad omsättning eller nå visst antal läsare av din blogg.
De små målen är de som leder fram till de stora, t ex viss
mängd besök på produktsidor genererar viss mängd köp eller att du måste skriva
ett visst antal inlägg i veckan för att nå önskat antal besökare till din site.
Uppfylls de små målen ska, om du dragit rätt slutsatser, även de stora målen
uppfyllas. Uppfylls de små, men inte de stora har de fel koppling till
varandra.
Många börjar med att titta i webbstatistiksystemet Google Analytics för att se om det finns intressant data för sin verksamhet och det är i många fall att börja i fel ände. Vad man ska göra är att ställa sig frågor som till exempel:
Vilka tider besöker människor din site?
Fyller de i formuläret om mer
produktinformation?
Varför har vi mycket besök på siten, men inte
många som köper?
Är Google Analytics det enda webbanalysprogram som finns?
Nej, det finns fler och ett par som kan nämnas är Matomo/Piwik och Adobe
Analytics/SiteCatalyst. Det som ger Google Analytics några fördelar är att det
har ett mycket enkelt användargränssnitt, det är mycket lätt att integrera det
tillsammans med andra Google-baserade program som Google Ads och Google Tag
Manager och slutligen att det är kostnadsfritt för de allra flesta.
Den 24 juli i år går Google Adwords i graven och återuppstår som Google Ads. Den digitala annonsvärlden väntar med spänning – är det en ny skepnad som kommer att resa sig framför oss? Både ja och nej. Om vi ska tro Google och Sridhar Ramaswamy, så är det egentligen bara ett namnbyte (och byte av URL-adress, från adwords.google.com till ads.google.com). “The underlying products are not changing”. Han sa också, i en frågesession, att “This is a better representation of what our products are and more importantly where they need to go.”
Förändringarna kommer att ge tre nya varumärken:
Adwords byter namn till Google Ads.
DoubleClick och Google Analytics 360 Suite slås ihop till Google Marketing Platform.
DoubleClick for Publisher och DoubleClick Ad Exchange slås ihop till Goolge Ad Manager.
Med Google Ads kommer man lansera något som kallas Smart Campaigns. Det gör att det annonsörer kommer att känna igen vilken handling (om det är ett telefonsamtal, butiksbesök eller ett köp) som de prioriterar. Goolge Ads använder maskininlärning för att optimera bilder, text och målträffar för att driva mer av den typen av handlingar.
DoubleClick Digital Marketing kommer att slås ihop med Google Analytics 360 och bilda Google Marketing Platform. Under det här paraplyet meddelar Google också att en ny produkt som heter Display & Video 360, som kombinerar funktioner från DoubleClick Bid Manager, Campaign Manager, Studio och Audience Center. Marknadsföringsplattformen innehåller ett nytt integrationscenter där annonsörer kan se på vilka olika sätt de kan ansluta sina Google-verktyg.
I Google Ad Manager kommer DoubleClick Ad Exchange och DoubleClick for Publishers slås ihop. I det här fallet sa Jonathan Bellack, chef för produkthantering för utgivarplattformar, att det redan har funnits en “treårig resa” för att slå samman de två produkterna, eftersom den programmerade annonsköpen används för flera typer av reklam.
Är det en större förändring vi ser ändå? Går Google mot en utfasning av sökordsträffar? Google Adwords tar bort ordet words och det kanske finns ett syfte med det. Google har flera gånger “luckrat upp” sökordshanteringen och förenklat för annonsörerna att få träffar på sina annonser. 2012 började Google inkludera pluraländelser som en variation för sökord. 2017 förenklade man ännu mer och tillät matchning av liknande varianter, pluraländelser, stavfel, förkortningar och adverb. T ex om annonsören ville att annonsen skulle visas när någon skrev ”röd klänning”, så kunde annonsen nu visas för ”ny röd kläning” och ”röda klänningar”. Vi väntar med spänning…
Google Analytics har ännu inte någon funktionalitet för att spåra klick på länkar från mobilapplikationen ”Instagram” till webbplatser.
Klickar man på en Instagram-länk får man upp en dialogruta som frågar ifall man vill öppna länken i en webbläsare. Google Analytics registrerar på grund av detta dessa klick som direkttrafik istället för hänvisningstrafik.
Som vi skrev i inlägget ”Annonsera på Instagram” i förra veckan så använder 2,5 miljoner svenskar Instagram. GA – rapporten med referrers/hänvisningar från sociala medier nedan blir missvisande då den inte visar en enda hänvisning ifrån Instagram.
För att mäta klick på länkar från Instagram så är det bästa sättet att använda Google Analytics kampanjmätningsteknik. Enkelt förklarat så lägger man till en så kallad tagg till din destinationsurl/måladress. Att skapa taggen (som består av mellan tre till fem parametrar, varav tre är obligatoriska) så rekommenderar vi att man använder Google URL Builder.
Gå till URL-Builder för att skapa upp kampanjtaggen till länkarna som ska användas på Instagram. Fyll minst i nedan information:
Website URL: Din webbplats URL.
Campaign Source: instagram (valfritt värde, du kan tex använda insta om det känns kortare/bättre)
Det negativa med det här tillvägagångssättet är att man inte kan visa det riktiga domännamnet i URL:en, vilket kan vara känsligt för vissa varumärken.
Ett annat sätt man kan spåra trafiken från Instagram på är att skapa unika landningssidor endast för trafiken från Instagram, men det är enklare och snabbare att arbeta med Google Analytics kampanjmätningsteknik.
Fotoappen ”Instagram” lanserades i oktober 2010. 2012 köpte Facebook Instagram för närmare 1 miljard dollar. Nu i oktober år 2015 finns det 2,5 miljoner svenska Instagramanvändare. Hela 40 % av de svenska internetanvändarna använder Instagram och 23 % gör det dagligen. Bland 12-15 åringarna använder 85 % Instagram. Källa: Svenskarna och internet 2015,
I början av oktober 2015 öppnades möjligheten upp för svenska annonsörer att annonsera på Instagram. Annonseringen administreras ifrån Facebooks annonsverktyg: ”Power Editor”.
Koppla samman Instagramkontot med Facebook
För att kunna administrera Instagramannonseringen från Power Editor kopplar man först sitt Instagramkonto till sin Facebooksida. Ifall man har ett Business Manager konto måste man koppla varje kunds Instagramkonto till sitt Business Managerkonto.
Man behöver inte ha ett Instagramkonto för att kunna annonsera på Instagram. Har man inte det så förlorar man dock viss funktionalitet till exempel så kan man inte svara på kommentarer och det blir Facebooksidans namn och bild som visas i annonsen.
Annonsformat
Det finns tre olika annonsformat att välja mellan. Bildannons, Videoannons och Karusellannons. Skillnaden mellan en bild och en karusellannons är att i karusellannonsen kan användaren bläddra mellan fler än en bild.
Utöver annonsformaten kan annonsörerna välja mellan fyra olika annonseringsmål: Klick till webbplats, Videovisningar, Mobila applikationsinstallationer och Varumärkesbyggande (Mass Awareness). Till skillnad från vanliga Instagrambilder kan man länka till externa webbplatser samt att man kan ha köp- och andra call-to-action-knappar.
Målgruppsinriktning
För Instagramannonser går det att använda samma målgrupper och konverteringspixlar som för Facebookannonserna. Har man arbetat med Facebookannonsering tidigare blir det därför väldigt enkelt att även prova på Instagramannonsering. Eftersom både Instagram och Facebookannonseringen administreras från samma ställe blir det även enkelt att jämföra resultaten av annonseringen.
Komma igång Instagramannonsering
Kom igång snabbt med Instagramannonsering och var före många andra. I början är priserna troligtvis lägre. Om du behöver hjälp med annonsering på Instagram/Facebook, annan digitalannonsering eller mätning av digitala insatser och webbanalys. Kontakta Avantime.
1 comment Artikelförfattare:
Erik Nettelbrandt -
2015-10-15 kl 10:20
Google Webmaster Tools eller Googles verktyg för webbansvariga (som produkten heter på svenska) har bytt namn till Google Search Console. Anledningen till namnbytet är främst att namnet ”Webmaster” är lite förlegat. Det är närmare 10 år sedan den första versionen av Webmaster Tools släpptes. Till en början användes det mest som ett verktyg för att skicka in site maps/sidkartor till Google för att förenkla/snabba upp indexeringen av en webbplats sidor. Sedan dess har flera olika funktioner lagts till.
Idag används produkten av fler olika typer av personer med andra roller än just Webmasters. Google själva skriver: ”För att se till att vår produkt inkluderar alla som bryr sig om Sök har vi beslutat att döpa om produkten till Google Search Console”. Ni kan läsa mer om namnbytet på Google Webmaster Central Blog.
Google säger att Google Search Console kommer att fortsätta att erbjuda samma funktioner som tidigare till exempel sökstatistikrapporter (Google Search Analytics), information om externa och interna länkar, mobila användbarhetsproblem, spindel och indexeringsproblem samt säkerhet och spam.
I den första artikeln beskrev vi hur man med hjälp av avancerade segment i Google Analytics kan rensa bort skräptrafik ifrån historisk data för att få mer rättvisande statisk i rapporterna. I den här artikeln beskriver vi en mer permanent lösning för att filtrera bort samma skräptrafik från framtida data. Detta med hjälp av filter.
När man arbetar med filter är det viktigt att först skapa upp en helt ny vy. Man vill alltid behålla en helt ofiltrerad vy ifall man skulle råka förstöra något med sina nya filter. På bilden nedan ser vi att vi har en vy som heter ”All webbplatsdata”. I den vyn kommer vi aldrig att lägga på något filter.
Skap en ny vy
Gå till Administratör – > klicka på nedåtpilen bredvid aktuell vy -> klicka på ”Skapa ny vy”
Namnge den nya vyn och klicka på Skapa vy
Välj den nya vyn och klicka på filter
Klicka på nytt filter
Inkludera värdnamn
Namnge det nya filtret för att inkludera värdnamn
Klicka på Anpassat, Inkludera, Värdnamn
Filtreringsmönster
Skriv in de värdnamn ni vill inkludera i filtret. Börja med ”.*” för att inkludera subdomäner. Separera varje värdnamn med ”|”.
Den gången handlade det om att kryssa i en ruta i Google Analytics och låta Google Analytics filtrera bort kända robotar och spindlar automatiskt. Denna funktion bygger på att robotar identifierar sig som robotar och de filtreras därmed bort från webbstatistiksystemens rapporter.
De som testat detta har säkert redan märkt att det tyvärr inte räcker till. Förhoppningsvis kommer Google att hitta på någon bättre lösning för att få bort alla spam referrals snart. Men fram till dess måste man vidta egna åtgärder för att få renare statistik i rapporterna.
Vi har tidigare berört ämnet. Trafiken från denna typ av webbplatser identifieras inte som robottrafik och därmed dyker de upp i webbstatistikrappporterna.
Nedan beskriver vi hur man med hjälp av segment kan rensa bort falska hänvisningar från både skräpsökrobotar och spökhänvisningar ifrån historisk data. När man sedan skapat segmentet och testat att segmentet fungerar som det ska kan man skapa ett permanent filter för framtida data. Hur man gör det beskriver vi i del 2.
Vad är Spöktrafik (Ghost traffic) för något?
Spöktrafik är trafik som aldrig besöker webbplatsen. Spammarna använder den teknik som Google Analytics har idag och kan via denna skicka http-requests direkt till Google Analytics insamlingsservrar utan att egentligen besöka webbplatsen. Spammarna använder ett relativt enkelt program som sänder falska (spök) anrop till specifika Google Analytics ”properties”.
Trafiken kommer alltså inte ifrån vanliga robotar eller spindlar och är därför svårare att blockera eftersom de aldrig ens besöker webbplatsen (trafiken skickas direkt från spammarna till Google Analytics). Spammarna lämnar ofta spår i värdnamnrapporten eller hänvisningsrapporten för att locka till sig klick till sina sajter som är fulla med spam. Klicka aldrig på en sådan länk. Ifall ni är osäkra på ifall det är en skräplänk eller inte kan ni googla på den och se vad andra skrivit om den.
Skapa ett segment i GA för att filtrera bort skräptrafik
Segmentet för att filtrera bort skräptrafiken nedan består av två delar. I den första delen använder vi ett inkludera- värdnamn-filter för att utesluta all spöktrafik och i den andra delen ett exkludera hänvisningsfilter för att exkludera falska hänvisningar.
Inkludera värdnamn
När ni först implementerade Google Analytics på er webbplats så var det säkert också endast just där som ni implementerade GA. Vid ett senare tillfälle kanske även i ett betalningssystem etc. När ni tittar i rapporten ”Värdnamn” bör det därför inte finnas några andra värdnamn än just de där ni implementerat Google Analytics. Resterande är förmodligen spöktrafik.
Ni hittar rapporten via: Målgrupp -> Teknik -> Nätverk -> Värdnamn.
Det finns dock några vanliga undantag:
• translate.googleusercontent.com – Vissa besökare använder Google translate för att översätta webbplatserna och dessa vill vi låta vara kvar.
• webcache.googleusercontent.com – Några besökare använder även Googles cachade version av sidorna på webbplatsen så dem får också vara kvar.
Istället för att exkludera alla möjliga olika spökhänvisningar (hänvisningar där besöken aldrig nått webbplatsen) så tillåter vi istället bara de giltiga värdnamnen. På det sättet behöver vi inte uppdatera filtret förutom när vi implementerar GA på en ny instans.
Så här skapar man segmentet för att inkludera värdnamn
Skapa ett nytt segment
Klicka på + Nytt segment
Döp segmentet
Klicka på ”Villkor” under Avancerat
Välj Sessioner, Ta med, Värdnamn, matchar reguljärt uttryck -> skriv sedan in de värdnamn ni vill få med. Separera dem med ”|” utan mellanrum. Lägg även till ”.*” innan varje nytt värdnamn. Det reguljära utrycket ”.*” gör att även subdomäner tas med.
Filtret ovan bör få bort spöktrafiken. För att testa att segmentet fungerar kan man återigen besöka ”Värdnamn-rapporten”. Målgrupp -> Teknik -> Nätverk -> Värdnamn. Nu ska endast de värdnamn ni valt att ta med vara kvar i rapporten.
Nedan beskriver vi hur man utvidgar segmentet genom att utesluta en mängd skräphänvisningar.
Uteslut hänvisningstrafik från skräpsajter
Klicka på nedåtpilen till höger om segmentet och välj redigera
När man är klar klickar man på ”spara”. Sedan kan man testa att segmentet fungerar genom att gå till rapporten Hänvisningar. Förvärv –> All trafik-> Hänvisningar. Nu ska ingen av de falska hänvisningarna som vi uteslutit synas i rapporten.
Nu är vi klara med segmentet och kan använda det bakåt i tiden för att få mer rättvisande statistik. För att få bättre data framåt i tiden kan vi använda samma tillvägagångsätt beskrivet ovan och filtrera bort skräptrafiken innan den når Google Analytics rapporterna. Hur man skapar ett sådant filter beskriver vi i den andra delen av den här artikelserien.
2 comments Artikelförfattare:
Erik Nettelbrandt -
2015-05-12 kl 13:41
Google meddelade den 16 april att de börjat byta ut URL:erna i de mobila sökresultaten mot sajternas riktiga namn (istället för domännamnet) och brödsmulespår. Anledningen till förändringarna är att ge mobilanvändarna en snabbare överblick om sidans ämne och hur den passar in på webbplatsen samt att spara utrymme (som man har mindre av i mobila klienter).
På bilden nedan till vänster ser ni hur det sett ut historiskt och till höger hur det ser ut idag efter att Google uppdaterat sitt presentationsgränssnitt.
Google säger att förändringarna rullats ut successivt och endast påverkar de mobila sökresultaten. Sajtnamnändringen påverkar just nu endast USA medan brödsmulespåren rullats ut över hela världen.
Webbplatsägare kan till viss del styra utseendet i sökresultaten genom att använda en teknik som kallas strukturerad data. Strukturerad data används inom många områden för att förmedla information om webbplatsen till Google (och andra sökmotorer).
I det här fallet handlar det om att förmedla webbplatsens namn och brödsmulespår genom att använda sig av så kallad strukturerad data.