Det har gått rykten en längre tid, men nu blev det officiellt att Google Analytics börjar kosta pengar. Personligen så har jag tyckt att det är och har varit näst intill fascinerande att Google kan gå in och mer eller mindre döda en bransch genom att pumpa in pengar i ett halvbra system (Urchin) och bygga upp en riktigt bra webbanalystjänst med en väldigt attraktiv licensmodell – gratis. Om man blundar för att Google äger all insamlad data (och Google snart vet allt om oss, snacka om storebror ser dig) så finns det få system som kan erbjuda samma funktionalitet till det priset…
Nu tar Google alltså första steget och börjar ta betalt för en Premiumversion av Google Analytics. För övriga är licenskostnaden för webbstatistikverktyget fortfarande noll. Vissa förståsigpåare/analytiker tror att anledningen att man nu börjar ta betalt beror på att Google har starka krav på sig från investerare/ägare att kunna påvisa andra intäktskällor är Google AdWords (där man tjänar snuskigt mycket pengar och inte har någon konkurrens att tala om i många länder).
Vad innehåller Googles betalversion?
Betalversionen av Google Analytics heter Google Analytics Premium och den stora grejen är att man får tillgång till support (kundansvarig, kundsupport, hjälp vid implementering). Google är inte känt för att vara bra på support, men nu har de chansen att motbevisa detta. Mer saker i Google Analytics premiumversion.
- Mer custom variables
- ”Unsampled” rapporter (i vissa rapporter görs uppskattningar i Google Analytics vanliga version, det slipper man i betalversionen)
- Mer avancerade verktyg för att sätta konverteringar
- Garantier, SLAer för datainsamling och rapportgränssnitt
Google Analytics Premium erbjuds till att börja med i USA, Kanada och Storbritannien. Man betalar en fast kostnad per år för att få tillgång till Google Analytics Premium.
Om du har en webbplats och/eller blogg med någon form av RSS-flöde/feed så är det relativt enkelt att koppla på Googles statistikverktyg för RSS-flöden FeedBurner.
Du behöver ha ett så kallat Google konto och sedan anmäla dig hos FeedBurner. När väl det är klart ”bränner” man ihop ett FeedBurner-flöde inne i adminläget i FeedBurner.
Redirecta gamla flödet eller ändra länkar
Därefter behöver man redirecta det befintliga flödet eller ändra alla länkar till det befintliga flödet till det nya FeedBurner-flödet. Om man har WordPress som webbpubliceringssystem är detta extra enkelt. Då kan man ladda ned och installera ett WordPress-plugin som gör jobbet åt en.
Google rekommenderar ett gammalt plug-in som inte längre finns på sina support-sidor, men det finns ett snarlikt (och bättre) och flera andra plug-ins. De jag har testat/använder heter:
När man har aktiverat WordPress pluginet matar man in sitt RSS-flöde/sina feeds som man har skapat i FeedBurner.
Statistik på flöden/RSS
När allt är uppsatt och klart börjar insamlingen. Statistiken är uppdelad på:
Se nedan exempel från en DashBoard (bild från Google).
Dashboard i Google FeedBurner
Mer tjänster i Google FeedBurner
I FeedBurner finns det ganska mycket mer än bara statistik, läs mer om vissa av tjänsterna i artikeln: Inte bara statistik i feedanalysverktyget FeedBurner.
Efter en liten genomgång av stora webbplatser, företag och organisationer kan man konstatera att de flesta hanterar den nya cookielagen genom att utöka och skriva om sin text om cookies.
Man lyfter inte upp länken till ”cookies-sidan” mer än vanligt och man hittar inte på olika tekniska kringlösningar. Mer eller mindre ”business as usual”, med andra ord. Andra tolkar den luddiga lagen på andra mer konkreta eller kanske radikala sätt som nog inte var syftet med lagen…
Gruppen ”business as usual”
De flesta webbplatser inom denna grupp har utökat den traditionella cookie-texten med information om vad man använder informationen till. Andra tar även upp skillnader mellan förstaparts- och tredjepartscookies.
De som är beroende av annonser (till exempel många mediasajter) har i många fall lite längre utläggningar om hur de olika annonssystemen fungerar och anpassar annonserna efter besökarna.
Webbplatserna i denna grupp utgår från att de inbyggda system som finns i webbläsaren tillsammans med eventuella andra verktyg som kan stoppa cookies och gör surfningen anonym räcker som ”aktivt samtycke”.
Gruppen ”hårdare tolkningar”
I den här gruppen är man mer ”rädd” eller kanske ”försiktig” för/inför den nya cookielagen. Man tolkar reglerna hårdare och tar lite mer långtgående steg för att uppfylla den luddiga cookielagen (som ingen vet hur den ska tillämpas…).
regeringen.se
Ett steg längre tar till exempel regeringen.se (se bild nedan) som använder Google Analytics som webbstatistiksystem. Man har byggt om webblatsen avseende cookiehantering.
Här slänger man upp en stor ful (och irriterande) informatonsbox längst upp på sidan. Regeringen.se sätter flera olika cookies direkt när man besöker webbplatsen (sessionscookies), övriga cookies är avstängda tills man kryssar i acceptera-checkboxen.
Om man kryssar i att det är OK att man sätter en cookie så kommer statistikverktyget Google Analytics igång och det sätts även lite fler cookies, bland annat tredjepartscookies från addthis.
pts.se
Myndigheten PTS tar ytterligare ett steg och sätter inga cookies alls på webbplatsen (om man inte använder lyssnafunktionen eller anpassafunktionen). Det var nog inte syftet med lagen…
Mer artiklar om den nya cookielagen
I samband med den nya skärpta lagen om cookies (cookielagen) blev aktuell (18 maj) och togs i bruk (gäller från den 1 juli) har kraven på att ha en bra och korrekt privacy policy ökat.
Webbstatistikföretagen har alltid pekat på den redan fungerande ”infrastrukturen” för säkerhet/integritet istället för att införa en massa krångliga lagar som EU har gjort nu och som Sverige tillämpar. I den nya lagen måste man till exempel beskriva alla cookies som används på webbplatsen. Privacy policy är en viktig del i den infrastrukturen och den borde användas även framöver.
I en privacy policy ska man beskriva alla sätt som en organisation/webbplats samlar in, använder och hanterar en kunds/besökares data. Detta påminner alltså om de tidigare och nuvarande reglerna som gäller för webbplatser (läs cookielagen). Det hade ju varit rätt smart om man kunde fotsätta att använda den befintliga infrastruktuen för denna information…
Det är nog inte speciellt många i Sverige som vet att det finns något som heter privacy policy och än mindre hur man kan läsa den. I den här artikeln belyser vi privacy policy lite närmare och hur man tar fram den.
Hur kan man se en webbplats och/eller statistikverktygs privacy policy?
Om man till exempel besöker microsoft.se, så sätts det en del cookies. Microsoft använder webbstatistiksystemet WebTrends. Här kan man dels läsa Microsofts egna privacy policy och en privacy policy från WebTrends (se bilder nedan).
Bli inte förvånad om en webbplats inte har en privacy policy alls, det är vanligt att man inte har det.
I exemplen nedan kommer bilderna från webbläsaren Internet Explorer 8 (det ser ut på nästan samma sätt i Internet Explorer 9).
Börja med att klicka fram menyalternativet Webpage Privacy Policy under Safety i den så kallade command bar menyn (se bild ovan).
Man får då upp dialogrutan för privacy policy. Här scrollar man fram den privacy policy man vill läsa. Så här ser Microsofts egna privacy policy ut (i alla fall början på den).
Microsofts privacy policy
Om man scrollar lite längre ned i listan med cookies som sätts på Microsofts webbplats hittar man även cookies från deras webbstatistiksystem (WebTrends).
Om man klickar upp denna (markera och klicka på Summary) så kan man se WebTrends motsvarande Privacy Policy text.
I inställningarna för Google Analytics kan man kryssa i att man vill/inte vill dela data med andra. Google sammanställer data från de som har anmält att de kan tänka sig att dela med sig av sin statistik. Idag är det hundratusentals webbplatser som gör detta (Google verkar inte vilja specificera mer än så).
Från alla dessa webbplatser har Google tagit fram generell statistik som det eventuellt kan vara intressant att jämföra/benchmarka sina egna nyckeltal/KPIer med.
Nyckeltalen nedan gäller för tidsperioden 1 november 2010 – till 1 februari 2011.
Övergripande nyckeltal
Allmänna och generella nyckeltal.
- Pages/visit – 4,5
- Average time on site – 5:23
- Bounce rate – 47,0%
Nyckeltal trafikkällor
Fördelning mellan olika trafikkällor.
- Direct – 36,8%
- Referral – 19,4%
- Search Engines – 28,0%
- Other – 15,8%
Vanligaste Operativsystemen
Fördelning mellan olika operativsystem.
- Windows – 84,8%
- Macintosh – 5,2%
- Linux – 0,7%
- Other – 9,3%
Har du tomma kolumner och en massa nollor i rapporten som kallas Anslutningshastighet i svenska Google Analytics (Site Speed om du använder den engelska varianten)? Kolumnerna som kan vara tomma heter:
- Genomsn. sidhämtningstid (sek)/Avg. Page Load Time (sec)
- Exempel för sidhämtning/Page Load Sample
Site Speed rapporten är en relativt ny del av Google Analytics och finns endast i det nya gränssnittet/den nya versionen av GA.
Vad behövs för att få igång mätningen av Site Speed i Google Analytics?
För att få igång mätningen av anslutningshastighet krävs inte mycket, endast en extra rad i insamlingsscriptet. Den ser ut så här:
_trackPageLoadTime();
Och den placeras i början av insamlingsscriptet så här:
<script type="text/javascript">
var _gaq = _gaq || [];
_gaq.push(['_setAccount', 'UA-XXXXX-X']);
_gaq.push(['_trackPageview']);
_gaq.push(['_trackPageLoadTime']);
Mer information om anslutningshastighetsrapporten.
Här hittar du Site Speed rapporten
Google har fått mycket uppmärksamhet för sitt +1 system som kanske kan bli en facebookdödare… För att driva på utvecklingen för +1 så är Google Analytics redan integrerat med +1 systemet. För övriga sociala media (Facebook, Twitter, LinkedIn, YouTube etc.) krävs kodning (se syntax och beskrivning nedan).
Nyckeltal kring dela-knappar
Det är ganska få som använder sig av gilla-knappar på webbplatser generellt sett, men om det är någon som använder dem är det ju intressant att veta att någon gör det. Det är såklart bra om någon använder dela-knapparna så det är ganska många som använder det som nyckeltal.
Exempel på rapporter kring sociala medier och dela funktioner
Se nedan exempel på hur det kan se ut i rapportgränssnittet i Google Analytics. Gå in under Visitors/Social och där har du tre olika rapporter:
Social Interaction Analytics
Google har tagit fram det man kallar Social Interaction Analytics för att samla all social media mätning på ett ställe. Tidigare mätte man detta med vanlig eventmätning, men det ska man inte göra längre.
I den nya avdleningen för sociala medier inne i Google Analytics kan man till exempel se vilka sidor som genererar flest sociala interaktioner och vilka sociala interaktioner som är mest använda (om man har taggat upp dela-knappar och andra sociala medier funktioner).
Syntax för sociala media mätning i Google Analytics:
_gaq.push(['_trackSocial', network, socialAction, opt_target, opt_pagePath]);
där:
- network är obligatoriskt, här skickar man in namnet på det aktuella sociala mediet
- socialAction är obligatoriskt, här skickar man in det som man gör, till exempel like/gilla, share/dela, tweet etc.
- opt_target är frivilligt att skicka in. Här skickar man in den sida som ”får” den sociala interaktionen. Om man till exempel gillar en sida, så trycker man oftast på gilla-knappen, på den aktuella sidan. Här behöver man i de flesta fall inte skicka in något eget värde. Om man inte gör något tar Google Analytics den url som används när man delar, gillar, tweetar etc. (via document.location.href).
- opt_pagePath är frivilligt att skicka in. Här skickar man in den sida som besökaren befinner sig på när han/hon ”gör” den sociala interaktionen. Om man till exempel befinner sig på http://webbstatistiksystem.se/tag/google-analytics/ så skickar man in /tag/google-analytics/. Här behöver man i de flesta fall inte skicka in något eget värde. Om man inte gör något tar Google Analytics den url som man är på när man delar, gillar, tweetar etc. (via location.pathname och location.search). Om man använder virtuella sidvisningar i Google Analytics via _trackPageview kan det vara aktuellt att själv populera opt_pagePath.
Mer information och exempel på sociala medier mätning i Google Analytics.
Categories:
Nyckeltal/KPI, Nyheter, Webbstatistikverktyg Tags:
+1, dela-knapp, Facebook, facebookdödare, Google Analytics, LinkedIn, Social Interaction Analytics, sociala media, Twitter, YouTube
Webbstatistikprogrammet SiteCatalyst från Adobe/Omniture har en uppskattad funktion eller kanske man ska säga annorlunda sätt att se statistiken. Den kallas för ClickMap och innebär att man lägger på ett grafiskt gränssnitt ovanpå den vanliga webben så att man ser vilka länkar besökarna klickar mest på under en given tidsperiod.
Motsvarande funktion i WebTrends heter SmartView och i Google Analytics In-Page Analytics. I fallet med SiteCatalyst så ligger ClickMap funktionaliteten i en så kallad ActiveX komponent som man installerar i sin webbläsare (Internet Explorer/Firefox). WebTrends SmartView använder samma typ av teknik medan In-Page Analytics i Google Analytics en annan typ av teknik som inte kräver en ActiveX komponent.
Jag får ofta frågor från användare som inte hittar själva ikonen för att starta igång SiteCatalysts ClickMap funktion och det beror oftast på att man inte visar de så kallade Command bar ikonerna och/eller att man har lite för många sådana ikoner (så att de döljs av en liten pil). Denna lilla bloggpost är till för er 
Om du vet att du har gjort klar installationen av ClickMap och din webbläsare ser ut så här (bilderna nedan kommer från Internet Explorer 8):
Så gå in under View/Toolbars i menyraden och lägg till Command Bar (se bild nedan).
Då visas Command Bar ikonerna i webbläsaren (se exempel nedan).
Problemet är att man inte ser alla Command Bar ikonerna i detta fall. Detta visualiseras i Internet Explorer med >> ikonen längst ut till höger. Klicka på >> ikonen och där ser man SiteCatalysts ClickMap ikon (se bild nedan).
Categories:
Nyheter, Webbstatistikverktyg Tags:
ActiveX, adobe, Clickmap, Firefox, Google Analytics, In-Page Analytics, Internet Explorer, omniture, SiteCatalyst, SmartView, webtrends
Om du använder webbstatistikverktyget Google Analytics är chansen ganska stor att du någon gång (eller ofta?) får upp flera ”versioner” av en specifik url. Det som skiljer kan till exempel vara att urlen har olika varianter av stora och små bokstäver.
Detta är speciellt vanligt om du har en webbplats där det är vanligt att urlerna/webbadresserna har både gemener och versaler (det vill säga både stora och små bokstäver). Detta innebär att man inne i Google Analytics rapportgränssnitt får flera rader för samma sida sida (vilket man ofta upptäcker om man söker/filtrerar efter en viss sida).
Besökarna har antingen skrivit in adressen själv eller så har man klickat på någon länk (intern eller extern) där den som skapade länken använt en kombination av gemener/versaler som inte är ”standard”. Vips skapas flera rader/varianter för en och samma sida.
Komma runt problem med olika kombinationer av stora och små bokstäver i Google Analytics
För att komma runt problemet med flera rader inne i Google Analytics för en och samma sida så finns det flera olika lösningar. Den enklaste är antagligen att skapa ett så kallat filter inne i Google Analytics och med hjälp av det filtret omvandla alla urler till gemener/små bokstäver.
Andra lösningar kan vara att använda virtuella sidvisningar och skicka in egna definitioner av vad man vill kalla sidorna eller att använda Google Analytics gränssnitt för titlar. Båda dessa har sina för- och nackdelar. Förslaget nedan är enkelt att genomföra och det behövs ingen extra kodning.
Att skapa ett filter för att endast använda små bokstäver för urler i Google Analytics är enkelt. Du behöver göra följande steg:
- Gå in på det aktuella Google Analytics kontot.
- Klicka fram Filter Manager.
- Skapa ett filter enligt bilden här bredvid (Custom filter/Lowercase/Request URI). Namnet på filtret behöver inte vara ”Lowercase” som i exemplet.
- När filtret är klart lägger du till vilket eller vilka Google Analytics profiler som ska använda filtret.
Mer snabba fixar hittar du under kategorin QuickWins.
Jag får ofta frågor kring hur man ska skriva på sin webbplats kring hur cookies hanteras. Detta har tagit ny fart nu med skärpningen av lagen om elektronisk kommunikation som trädde i kraft den 1 juli 2011.
Jag har tagit fram en generell text om cookies som jag använder på den här webbplatsen och som det är fritt att kopiera från. Den första delen är generell och den avslutande delen är ”ny” och har tillkommit som en del för att svara upp mot skärpningen av lagen.
I den nya lagen ska man i detalj berätta vilka cookies som man använder, vad de används till och lite annat smått och gott. Denna del av cookie-texten behöver du också ha på din egen webbplats, men den kräver en utredning först eftersom den skiljer sig åt mellan olika webbplatser. Du kan alltså inte bara kopiera den rakt av. Vissa delar, till exempel de cookies som kommer från Google Analytics och/eller Snoobi kan du använda på din webbplats också (om du använder Google Analytics och/eller Snoobi som webbstatistiksystem).
Allmän information om cookies och lagen om elektronisk kommunikation finns på Post- och telestyrelsens webbplats (www.pts.se). Här finns även en lång rad frågor & svar kring cookies och informationspåbudet. Läs vidare på sidan Frågor och svar om kakor för webbplatsinnehavare.
Till webbstatistiksystem.se:s sida om cookies.
